ÄTTEN von SCHOULTZ
Naturaliserad 4.8.1840, introducerad på Finlands Riddarhus 10.10 1840 under nr 206.
Navigationsskolans lärare, Majoren och hovrådet Carl Gustav von Schoultz blev på ansökan naturaliserad
som adelsman i Finland 4.8.1840 av kejsare Nikolaj I och introducerades på Finlands Riddarhus 10.10.1840
under nr 206 bland adelsmän.

Ansökan om naturalisation grundade sig på uppgiften om att släkten härstammade från den i Livland och
Litauen bland adeln upptagna adliga ätten von Schoultz. Såsom stöd var bilagt ett utdrag ur livländska
riddarhusets adelsmatrikel för friherrliga ätten Schultz. Denna ätt, av föregivet böhmiskt adligt ursprung
och härstammande från den 1605 vid Kexholm stupade överstelöjtnanten i svensk tjänst Herman Schultz -
vilken möjligen var son till borgaren i Kokenhusen i Livland Herman Schult eller Schultze (1548, 1553) hade
genom den förstnämndes sonsöner, slutligen guvernören i Ingermanland och Kexholms län, generalen
Martin och överstelöjtnanten Johan Philip Schultz erhållit svenskt adelskap 1652, utan att ta introduktion.
Martin S. hade sedermera upphöjts i friherrligt stånd 1674 och som sådan introducerats på Sveriges
riddarhus (Schultz von Ascheraden). Förenämnda matrikelutdrag, som även upptar Johan Philip Schultz, ger
emellertid icke vid handen något samband med nu ifrågavarande naturaliserade ätt von Schoultz. Martin
och Johan Philip var sin fars enda söner. Martins avkomlingar är fullt kända och Johan Philip (d. omkr. 1672)
förekommer i stamtavlan utan avkomlingar, han hade emellertid, trots Schlegel & Klingspors uppgift att
han avlidit barnlös, flera söner, vilka dock inte i sin tur tycks ha efterlämnat söner. Härkomsten från Johan
Philip Schultz är också en senare konstruktion. Den tidiga uppgiften (från medlet av 1700-talet), att en gren
av denna livländska ätt skulle kommit till Litauen och där upptagits bland den polska adeln under namnet
Schultetski (Czulteçki), saknar allt stöd; släkten Czulteçki blev där adlad först år 1750. Ej heller med den
polska ätt Szulc, som 1676 adlades med stadsarkivarien Mikolai Szule, har vår ätt något påvisbart samband.

Härkomsten från den Ascheradenska släkten Schultz har grundats på en hypotes, som sedan stelnat till
familjetradition, men för vilken inga antagliga motiv tycks ligga till grund (om inte möjligen det
gemensamma förnamnet Martin). Tilläggas må att de vapen de bägge släkterna använt är alldeles olika.
Forskningar i Vilna och omgivande område (särskilt i den litauiska reformerta kyrkans arkiv), som gjordes på
grund av släktanteckningar och utfördes av sedermera generalmajoren Adalbert von Schoultz (tab. 29), har
resulterat i nedanstående släktlinje, vilken vinner stöd också av litteraturen. Att härkomsten är tysk är
troligt, och den adliga börden är icke utesluten.

I Sverige lever talrikt en icke naturaliserad gren av släkten.

Uppgifterna hämtade från vårt arkiv på Riddarhuset i Helsingfors.